Det finns väl inte mycket att säga just nu, vi eller jag tar dagen som den kommer, förra veckan var kaos sprang in på prenatal på onsdag pga minskade rörelser ja pang på Ctg så börja den sparka men de gör den alltid runt 8 sen gick jag in i en bubbla och fredagen fick jag gå in igen och prata med en läkare som förklarade lite för mig att bebisars flöde går inte ner på en vecka och för att hålla mig lite lugnare blir det Ctg varje onsdag.. Man är lite galen men skulle detta barnet mot alla odds inte klara sig vill jag känna att jag
Ändå gjort allt för att hålla koll på den..
Om en vecka är det ultraljud igen eller närmare bestämt 9 dagar :-) och jag jobbar 5 veckor till bara :-)
Jag lämnade en glad pojke på förskolan idag :-) han älskar den barnskötaren hoppas hon kommer få stanna sen..

Annars inte mycket huvudet upp och fötterna ner oron och sorgen finns där men den verkar vara på stabil nivå just nu iallafall :-)

Nu blickar vi framåt bebisen har klarat av veckan och jag pustar ut lite.. Vågar ja hoppas ? Ja det gör jag.. Igår var de glukosbelastning och sen kontroller, bebisens hjärtljud var perfekt blodsockret, järnvärdet, sf måttet låg på 27 i vecka 27+2 och allt är som det ska, Bm ville boka in en tid till nästa vecka men jag sa att det var okej om vi tog det om två veckor :-) psykologen idag gick bra börjar tänka om jag verkligen behöver en gång i veckan? Nå nu ska jag börja knyta an med bebisen och för att jag ska göra det på bästa sätt tyckte hon att jag skulle ta reda på könet, så ja ska nog göra det om det inte är en blygis som är i magen.. Jag tror ju att det är en pojke till. Är helt säker på det..
Ultraljud om 2 veckor...

Igår var jag rätt arg det är klart blir man lovad saker så blir man besviken när man hör sånt här, men chocken har lagt sig och efter jag pratat med fler änglamammor så känns det som läkaren hade rätt, det är väldigt riskfyllt att sätta igång en omogen tapp och det kan bli mer konsekvenser än om man väntat en vecka eller två till, så jag funderar vill jag kanske ta kejsarsnitt ändå eller jag ska försöka hålla ut? Det blir antagligen sista barnet och jag har ju alltid drömt om den där perfekta förlossningen där barnet kommer upp på bröstet, skrikande och helt bedårande.. Känner att jag har mycket att tänka på här... Får prata med min Bm , det viktigaste för mig är att jag får den hjälp som ja behöver och att de har god koll på bebisen.. Får jag kräva det?

Fredag idag och 26+6 exakt den dagen villiot föddes i :-( hösten känns dessutom nära idag..
Ikväll blir det fredagsmys det ser säkert William framemot..

Idag kan man verkligen säga att jag glömt bort att det var i exakt denna veckan 26+5 som vi fick veta att villiot hjärta inte slog längre..
Imorse var det dags för besök på spec, var nervös men ändå glad över att kanske få lite svar på mina frågor...
Ja vissa saker gick inte som jag tänkt mig men det värsta var nog just om frågan igångsättning,
Överläkaren hade sagt till oss 1 månad efter villiot föddes att nästa gång så kan du få igångsättning om du vill man har full förståelse för det,
Detta har jag ju litat på och tog upp frågan idag ( inte samma läkare) nej då kommer det nog inte ske, jag kan ju få komma in på en bedömning i vecka 38+ och se om tappen är mogen annars sätter de inte igång förrän kanske tidigast på bf dagen ! Om jag inte fött tills dess.. :-( är så ledsen och arg jag kommer aldrig palla psykiskt, kan inte ge mig antingen igångsättning eller så får jag bli snittad igen även om det inte är det optimala jag vill :-/

Idag är en sorgsen och glad dag på många sätt, idag är jag lika långt gången som jag kände villiot sista gången och idag var det flöde och tul.. Och det gick bra bebis väger nu 900 g och ligger på normalkurvan, motståndet jag hade på flödet sist har växt bort.. Känns helt underbart..
Igår var jag hos psykologen och vi gjorde en övning där jag skulle släpp taget om villiot lite.. Var jättejobbigt men efteråt kändes det bra som en befrielse.. Jag födde en underbart vacker liten pojke som tyvärr inte fick leva, men har det bra hos änglarna nu <3 älskade villiot..

Igår fick jag en chock dessutom när jag öppnade Facebook på bussen efter jobbet.. En kär bekant som jag följt under nästan hela hennes graviditet hade blivit änglamamma igen :-(
Under hela graviditeten hade flickan i magen legat på minus 30%men flödet hade varit bra.. Flera gånger påpekade hon för läkaren att hon inte känner flickan lika mycket att det inte känns bra, läkarna ville att flickan skulle väga 1900g och i måndags hade det gått uselt på tul flickan låg nu på minus 35% och det beslutades om att dagen efter skulle hon komma in på Ctg och flöde och fredag skulle de sätta igång henne, men igår hittades inga hjärtljud och flickan hade somnat in:-( att förlora ett barn är det värsta som kan hända en, men att förlora två det finns inga ord.. Idag går tankarna till Michaela <3 din dotter är så vacker.. Det värsta är att när flickan kom ut vägde hon ändå över 2200 g :-( jag skyller på sjukvården det finns ingen tillit mer till dom...

Dags att jobba <3

Spökveckan har börjat orkar inte blogga helt enkelt...

Imorgon är det två siffrigt igen och nedräkningen har börjat, jag tror nästan vi bestämt namn nu vi får väl se har tre flick och tre pojk namn att välja på..
William satte handen häromdagen på magen och just då sparka den och han log hehe..

Nu är det inte fler möten denna veckan men nästa blir det både tis ons och tors.. Och min milstolpe är nästa fredag då är jag lika långt gången som villiot blev...

Idag tog jag korta leggins och jag säger det att det nog var sista gången för det var rätt kallt ändå :-(

Just det i flera månader har vi haft problem med nattningen av
William men igår testade jag att ge honom vällingen i sängen och sa Godnatt , och ni kan tro att han somnade bums! Hehe hoppas det funkar idag med...

Och 8veckor kvar att
Jobba! Lämnade in ledighetsansökan idag och fick den beviljad direkt så den 26 oktober jobbar jag sista gången på mycket länge..
Bebis har sparkat riktigt hårt idag h*n har börjat sparka även när jag håller på att jobba.. Så skönt.. Psykologen imorgon längtar tills jag får berätta hur veckan gått..
Börjar bli såååå nyfiken på vad det är där inne.. Flicka ? Pojke? Mamma har ju sina aningar men de gills inte hon har trott de varit en flicka varje gång hehe för mig spelar det ingen roll...

Villiot skulle blivit 7 månader i lördags så vi skulle åka och tända ljus då vi märkte att stenarna vi lagt till honom var borttagna.. Fyfan så besviken och kränkt jag känner mig såna små stenar det var finare än vissna blommor ju:-(

Nå om 3 månader blir du storebror <3
Du fattas oss pojken min...

William var och högg ner träd hos farmor och farfar i fredags då passade
Anders på att ta ett fint foto <3