Igår var jag rätt arg det är klart blir man lovad saker så blir man besviken när man hör sånt här, men chocken har lagt sig och efter jag pratat med fler änglamammor så känns det som läkaren hade rätt, det är väldigt riskfyllt att sätta igång en omogen tapp och det kan bli mer konsekvenser än om man väntat en vecka eller två till, så jag funderar vill jag kanske ta kejsarsnitt ändå eller jag ska försöka hålla ut? Det blir antagligen sista barnet och jag har ju alltid drömt om den där perfekta förlossningen där barnet kommer upp på bröstet, skrikande och helt bedårande.. Känner att jag har mycket att tänka på här... Får prata med min Bm , det viktigaste för mig är att jag får den hjälp som ja behöver och att de har god koll på bebisen.. Får jag kräva det?

Fredag idag och 26+6 exakt den dagen villiot föddes i :-( hösten känns dessutom nära idag..
Ikväll blir det fredagsmys det ser säkert William framemot..