Nu är man i vecka 37 och hade nu jag fått en planering inser jag att så hade jag varit på igångsättning redan nästa vecka XD känns för nära så på ett sätt är det skönt att det väntas, men har fått så ont de senaste dagarna har så mycket förvärkar så jag måste andas igenom dom.. Nu börjar ju Anders jouren på onsdag ( tur att han fick byta ) sen är hon välkommen men jag vill ju helst inte att hon kommer förrän efter den 4-5emen de känns som hon kommer komma innan dess, om hon inte gör det ja då är jag invalid om en vecka för jag orkar knappt röra mig för det gör ont , drar i ljumskarna trycker neråt sparkar jättehårt och förvärkar, så då får ni frakta mig både till dop, födelsedagar och julbord haha..
Jag vet inte hur ja ska orka fortsätta lämna och hämta William på dagis, kanske ska ha han hemma istället :-/ men han behöver ju gå ut och leka..

En annan sak jag kom på att tänka på i helgen var julen det är ju alltid så stressigt och man hunsas hit och dit också blir det alltid några som får sitta 2-3 själva på julafton och det är inte rättvist , denna julen kommer vi dessutom ha en 2,5 åring och en ja 2 veckors kanske om hon kommer när hon ska, och i år är ett speciellt år, vi har inte bara förlorat vår son utan det kommer ett nytt mirakel också så man är väl rätt mentalt och fysiskt slutkörd.. Så vi har sagt att vi håller jul hemma. Också får de som vill komma också gör man knytis. Många av mina syskon och Williams kusiner ska ju på annat håll då blir det bara några få kvar och det är roligare att fira alla ihop.. Julen handlar om gemenskap och att alla ska ha det trevligt.
<3 med det säger jag tack, tack till er som stöttat oss detta år och brytt er, följt oss ,skickat ett litet sms med hur det är, det har betytt väldigt mycket .. Ni vet själv vilka ni är <3