18 jobbdagar kvar till semester åhhhhh längtar de får gärna gå snabbt :-)

Igår satt jag och tänkte ( va ovanligt) ironi*
Hur många gånger har man inte hört eller tänkt själv förut den här meningen "jag kan inte leva utan honom"
I många kärleksrelationer säger man denna meningen ofta han är min själsfrände och jag kan inte leva utan honom ( att jag säger honom är detta faktum att det är oftast tjejer som säger denna mening ( finns någon procent killar också) hur menar man då när man säger detta?? Skulle man dö menar folk det ifall man inte får vara tsm med den man älskar? Nej man dör inte, hjärtat krossas men du måste fortfarande leva med det. För all framtid, för varje dag känns det lite bättre och när det gäller ens partner glöms den till slut bort och hjärtat blir helt igen och man kan gå vidare, men jag som förlorat mitt kött och blod ? Mitt barn, mitt hjärta kommer ju aldrig bli helt igen.. Så ni som tänker/säger denna mening tänk lite före vad ni egentligen menar.

En annan mening jag inte gillar längre iheller är du är så stark, du är starkast av oss alla, jag hörde denna mening ofta när villiot precis kommit, hatar den! För varför ska man vara stark? Det är den typiska svenska normen att vi glömmer vi gömmer också är vi starka!
Om man hela tiden måste vara stark när ska man då sörja? Aldrig? Många säger du måste vara stark för ditt barns skull, menar då människor att man inte kan ta hand om sitt barn och sörja samtidigt? Klart man kan! Man kommer ju aldrig sluta ta hand om sina barn, det som brukar komma bak när man sörjer är sig själv, därför är det viktigt att man får hjälp, vissa vill bara att man ska göra något utan att fråga, Komma med mat, ta barnet/barnen en sväng så den sörjande får lite avlastning, komma och städa, vissa vill bara ha någon att prata med, det många gör fel när någon sörjer är att fråga behöver du hjälp med något är den klassiska frasen eller säg till om du behöver hjälp med något.
Som sörjande är du redan svag, du vill då inte visa dig ännu svagare genom att be om hjälp.

En liten fundering såhär på torsdagsmorgonen... Man lär sig mycket genom denna sorgen och har ändrat sig i många frågor och svar liksom som man aldrig funderat på innan...
Ha en bra torsdag <3