Var och tog farväl av lilleman och jag klarade väl inte riktigt vira ner honom skakade och ville inte släppa taget, så Anders fick göra det. Precis när han virar ner urnan började det regna, vi la i blommorna William med, sen slutade det regna.. Jag tyckte det var ett tecken att änglarna grät.. Resten av dagen gick jag på automatik jag skulle klara av att gå på en ytterligare student jag skulle våga träffa nya människor jag skulle hälsa på alla 40.. Men tiden gick när vi väntade på hedersgästen och William var riktigt trotsig och fler kom och man skulle hälsa , nej då gick vi.. Jag har inte varit på en enda födelsedagsfest sedAn det med villiot hände har missat pappas, syrrans, svägerskan och svärmor och då är det ändå bara få där... Men har alltid varit inställd på att jag ska gå på studenterna för deras skull. Igår gick det an kände ju alla där men fastän ALLA visste vad som hänt var det inte en enda som beklagade och det tycker jag var uruselt!
Ja men det blir nog bra ändå M förstår hon visste vad vi skulle göra idag.. Nu sitter vi hemma köpte en pizza på vägen hem William tittar på mamma mu och jag känner bara sorg, jag är så tom att jag inte orkar vara stark och visa något leende mer :-( får hoppas det blir en bättre dag imorgon...