En känsla

Det känns så sorgligt bara, vet inte vad jag ska göra för att få känslan att försvinna.
Borde vara glad idag jag som hörde hjärtat i dopplern igår ! Men nej :-( fan det är så orättvist mot det nya pyret i magen att h*ns mamma mår så dåligt...
Gör fortfarande allt för att dölja magen och försöka inse att den finns inte för ser jag den blir jag bara så ledsen om jag blir snuvad på mållinjen igen :-(
När jag är hemma mår jag okej, när jag är med min familj<3 men så fort jag lämnar lgh så kommer ångesten, oron, sorgen, saknaden. Saken är den att det hjälper ju inte med min kurator iallafall vi klickade väl aldrig sådär.. Kanske testa en annan :-/

Ska bara säga också att april mammorna som gett fina kommentarer och visat att de brytt sig ,ska ha ett stort tack <3 kärlek till er som är mer mänskligare än många jag känner kram



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0